Marknaden för additivt tillverkade (AM) komponenter i nya metaller växer för varje år. Detta då AM-processen minimerar materialåtgången samtidigt som den tillåter nya avancerade geometrier, vilket kan ge kostnadseffektiviseringar på upp till 40 procent. Dessutom finns det stora möjligheter till förbättring av gamla komponenter.
Norrbottens landshövding Björn O. Nilsson, tillsammans med VD Pontus Sjöberg och regionråd Nils-Olof Lindfors, har invigt metallforskningsinstitutet Swerims nya vätgasanläggning i Luleå. Elektrolysören ger förutsättningar för forskning kring vätgas som energiform – och viktiga steg mot den fossilfria industrin.
Den 15 oktober kl 11.30 – 13.30 inviger metallforskningsinstitutet Swerim en ny vätgasanläggning i Luleå. Den nya elektrolysören för vätgas, med infrastruktur till forskningsinstitutets försökshallar, ger förutsättningar för banbrytande forskning kring vätgas – och viktiga steg mot den fossilfria industrin.
Istället för tiotals kilo av metallpulver kan det räcka med några deciliter, för att testa legeringar i den nya byggtanken som nu finns på metallforskningsinstitutet Swerim. Sen den kom på plats under våren står företagen i kö för att materialutveckla legeringar till allt från rotorblad till höftproteser.
Det finns potential att förbättra effektiviteten i produktionen av sätthärdade komponenter till fordonsindustrin, med så pass mycket som 50 procent. Det tror forskargruppen som jobbar i projektet ROKOST (Robust och kostnadseffektiv hårdsvarvning av transmissionskomponenter).
Målet är högt ställt med forskningsprojektet Optifines på metallforskningsinstitutet Swerim: Hundraprocentig återvinning av masugnsslam. Efter den andra försöksperioden ser prognosen god ut för att det faktiskt skulle vara möjligt även i industriell skala med potential till ekonomiska och miljömässiga vinster.
På metallforskningsinstitutet Swerim i Luleå har det utvecklats och byggts en ny försöksanläggning, baserat på AGAs OXYFINES-teknik, som den 27 – 29 augusti ska testas i skarpt läge. Målsättningen är att det på sikt ska kunna ske en hundraprocentig återvinning av bland annat masugnsslam, en restprodukt från råjärnstillverkning. Media är välkommen att närvara under försökskampanjen.
Där andra ser problem och hinder kan vi, tack vare spetskompetens, nyfikenhet och kreativitet, hitta konstruktiva lösningar. I skriften "Industrinytta" vill vi presentera några exempel på aktuella forskningsprojekt, som visar på vad vi gör.
Hur kan företag i industrin hitta affärskoncept som gör dem bättre på att bygga ett hållbart samhälle? Det har en grupp forskare vid metallforskningsinstitutet Swerim fokuserat på, i en aktuell studie.
Svetsning som blir snabbare, billigare och med högre kvalitet – det blev full pott när forskarna i projektet VarGa hittade metoden att identifiera osynliga skarvar inför lasersvetsning.
Miljöfarligt slam, som istället för att ta skrymmande plats i en deponi, kan förvandlas till något användbart – en industriell dröm som kan bli verklighet. Företagen gör både en ekonomisk och miljömässig vinst.
Målmedveten som en elitidrottare går han till sitt laboratorium varje dag. Markus Uhlirsch arbetar med 3D-printing på metallforskningsinstitutet Swerim. Hans främsta arbetsredskap är den så kallade lilla byggtanken. Sen den kom på plats står företagen i kö för att materialutveckla legeringar till allt från rotorblad till höftproteser.
En inspirationsdag om konkurrenskraft och förnyelse genom goda arbetsförhållanden går av stapeln den 30 januari. För tredje året i rad arrangerar nätverket AFoU ett dialogseminarium där vi lyfter aktuella trender i arbetslivet, delar erfarenheter och bygger broar för utveckling av framtidens arbeten och arbetsplatser.
Konkurrenskraften hos svensk tillverkningsindustri ska stärkas genom att förena de digitala och fysiska värdekedjorna för additiv tillverkning av storskaliga komponenter. Fördelar som ökad flexibilitet och kortade ledtider kommer att visas genom en serie fallstudier i ett nytt test- och demonstrationsprojekt.
Testbädden Sensorer och sortering för innovativ återvinning får 5,5 Mkr av Vinnovas nya satsning Testbäddar för miljöteknik. "Satsning gör det möjligt för svenska bolag att snabbare få tillgång till nya tekniska innovationer inom återvinning. Det är ett nytt samarbete mellan optik- och teknikbolag, samt återvinnare och producenter.", berättar Tania Irebo Schwartz, projektledare och koordinator.
Sverige ligger i framkant när det gäller teknik för tunga drivlinor. För att säkra den positionen startas nu ett nytt forskningscentrum i samverkan mellan RISE, KTH, och Fraunhofer med syfte att ta fram ny teknik och spetskompetens.
Tunnare gjutgods och aluminiumlegeringar som tål högre temperaturer. Det är målsättningen med två nya projekt som Swerea SWECAST nu driver. Och lyckas detta finns möjlighet att framöver tillverka lättare komponenter till flyg och fordon vilket kommer ge lägre bränsleförbrukning och minskade utsläpp av koldioxid.
Den kan läcka, lukta illa och ge hudirritationer. Livet för många stomipatienter innebär ofta besvärliga situationer där stomin styr. Ett nytt implantat är förhoppningsvis snart på marknaden, som kommer att göra vardagen enklare och öka livskvaliteten för många patienter. Implantatet är tillverkat genom 3D-teknik och Swerea KIMAB har varit en viktig del under utvecklingen.
Jonas Gurell, sektionschef och forskare vid Swerea KIMAB har tilldelats Lagneborgpriset 2013, om 30 000 kr den 16 december 2013.
Annika Talus, forskare vid Swerea KIMAB, har tilldelats Einar Mattsonpriset 2013, om 30 000 kr den 16 december 2013.
