Den största undersökningen om hur additiv tillverkning (3D-printing) påverkar hälsan har just slutförts. Marknaden för verkstäder som arbetar med additiv tillverkning (AM) ökar starkt både när det handlar om plast och metall. Samtidigt har det funnits stora luckor i kunskapen om hur den AM påverkar hälsan. Nu är en del av luckorna tilltäppta, genom projekt HÄMAT, som pågått sedan 2017.
Spänningskorrosion är en känd problematik vid användning av rostfria stål i krävande miljöer. För att korta ner ledtiden och sänka kostnader för specialkomponenter, vill man inom vissa branscher ersätta konventionellt framställt rostfritt stål med additivt tillverkat rostfritt stål.
Marknaden för additivt tillverkade (AM) komponenter i nya metaller växer för varje år. Detta då AM-processen minimerar materialåtgången samtidigt som den tillåter nya avancerade geometrier, vilket kan ge kostnadseffektiviseringar på upp till 40 procent. Dessutom finns det stora möjligheter till förbättring av gamla komponenter.
Målmedveten som en elitidrottare går han till sitt laboratorium varje dag. Markus Uhlirsch arbetar med 3D-printing på metallforskningsinstitutet Swerim. Hans främsta arbetsredskap är den så kallade lilla byggtanken. Sen den kom på plats står företagen i kö för att materialutveckla legeringar till allt från rotorblad till höftproteser.
Från 2015 till 2018 har det skett en tredubbling av antalet företag som arbetar med additiv tillverkning av metall, så kallad 3D-printing. En uppskattning säger att cirka 400 personer för närvarande arbetar med detta inom industrin, även det i princip en tredubbling sedan 2015. Ändå kan de företag som implementerat tillverkningsmetoden i kommersiell produktion fortfarande räknas på en hand.
Annika Strondl har tilldelats 2016 års Lagneborgspris, om 30 000 kr, för att hon på ett förnämligt sätt tagit ansvar för att bygga en nationell plattform för samarbete inom additiv tillverkning, kallad ”Swedish Arena for Additive Manufacturing of Metals” med intressenter från pulverindustri, 3D-printertillverkare, verkstadsindustri, akademi, Jernkontoret och institut.
Joakim Ålgårdh, forskningsledare vid Swerea KIMAB har tilldelats ett stipendium om 25 000 kr av Jernkontorets teknikområde 80, Pulvermetallurgi. Motiveringen till stipendiet är ”Joakim Ålgårdh har, med genuin entusiasm för additiv tillverkning med EBM (elektronstrålesmältning), bidragit till att lyfta fram detta områdes möjligheter till glädje för hela pulvermetallurgiområdet”.
Vi inviger Sveriges första arena för additiv tillverkning i metall. Arenan är initierad av och drivs i samverkan av Swerea, Chalmers och Högskolan Väst. Nätverket som invigs idag kommer att samla kunskap inom additiv tillverkning för att öka den svenska konkurrenskraften. Fokus kommer att vara på industrialisering av tekniken och aspekter som kan hjälpa företagen.
Swerea leder nu ett forskningsprojekt som ser över hur man skapar ett digitaliserat produktionsflöde för additiv tillverkning. – Vi vill demonstrera hur detta kan fungera i olika typer av anläggningar, bland annat i den sandprinter som finns i Swerea SWECAST:s Casting Demonstration Centre, säger projektledare Stefan Gustafsson Ledell.
Chalmers, Högskolan Väst och Swerea har tagit initiativet till att skapa en nationell arena för 3D-printing i metall. Syftet med arenan är att öka takten inom forskning, utbildning och informationsspridning för att stärka den svenska verkstads- och metallindustrins konkurrenskraft. Nu startar uppbyggnaden.
Genom projektet Adding II fortsätter Swerea SWECAST utvecklingen av 3D-printade verktyg för pressgjutning. – Med 3D-printade verktyg kan slutprodukternas egenskaper styras bättre än i dag samtidigt som ledtiderna förkortas, säger projektledare Markus Börrisson.
