8 nya projekt inom Swerea ska utreda allt ifrån återvinningsprocesser till användningsområden för det återvunna materialet. – Forskning på återvinning är inte bara önskvärt utan en nödvändighet för att möta framtidens klimatutmaningar och skapa ett hållbart samhälle, säger Mats Holmgren teknisk direktör på Swerea.
I dag är det möjligt att tillverka blyfri mässing, och efterfrågan på den ökar. Under paradigmskiftet från mässing med bly − till mässing utan bly − är det dock viktigt att kunna återvinna befintligt skrot på bästa sätt till dess hela mässingscykeln är blyfri. Swerea MEFOS ska i ett nytt projekt utveckla metoder för att separera metallerna vid mässingsåtervinning och därmed får en blyfri råvara.
Inom materialforskning är karakterisering av materialens egenskaper med högupplösande elektronmikroskopi avgörande för att förstå och kunna utveckla befintliga och nya material. Därför är det oerhört kul att kunna presentera CEM4MAT som är ett nytt nationellt centrum i Mälardalen för elektronmikroskopi.
Konkurrenskraften hos svensk tillverkningsindustri ska stärkas genom att förena de digitala och fysiska värdekedjorna för additiv tillverkning av storskaliga komponenter. Fördelar som ökad flexibilitet och kortade ledtider kommer att visas genom en serie fallstudier i ett nytt test- och demonstrationsprojekt.
För andra året i rad placerar sig Swerea MEFOS i toppen bland svenska forskningsorganisationer när det gäller finansiering från EU, visar en rapport från Vinnova. Forskningsinstitutet är också största mottagare av EU:s forskningsmedel i Norrbotten 2016, och vd Eva Sundin ser att forskningen gynnar svensk utveckling.
Kan värdefullt innehåll från pappers- och massaindustrins restprodukter bli råvaror i metallurgiska processer? Vinnova har beviljat 10 miljoner kronor till ett projekt där Swerea MEFOS tillsammans med företag från olika branscher ska utveckla nya innovativa lösningar för att minska industrins miljöpåverkan.
Metallindustrin tillsammans med pappers- och massaindustrin är två av de största industr
En ny testbädd för lättviktsprodukter ska bidra till ökad svensk konkurrenskraft och ett mer hållbart samhälle. Testbädden ska hjälpa industrin att möta krav på materialegenskaper och hållbar livscykel genom att hantera helhetslösningar, inte bara enskilda material, tillverkningsmetoder eller återvinningstekniker.
Vinnova har beviljat Swerea MEFOS 300 000 kr till ett projekt för att ta reda på om gjutning kan användas för att göra presshärdningsverktyg med komplexa kylkanaler. Dagens tillverkning, som sker genom fräsning, är kostsam, och en ny metod skulle leda till lägre tillverkningskostnader med kortare bearbetningstider.
Chuan Wang, Swerea MEFOS, har antagits som docent och adjungerad professor vid fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Åbo Akademi, inom området hållbar järn- och ståltillverkning. "Chuan Wang är specialist på hög nivå och det är roligt att ytterligare kunna knyta samarbetet med Swerea MEFOS", säger professor Henrik Saxén vid fakulteten för naturvetenskaper och teknik, Åbo Akademi.
Under veckan har Tillväxtverket beslutat att genom EU-medel finansiera projektet SVIFFT, för att lyfta flyg- och rymdindustri i Sverige. Satsningen ska utveckla ett nationellt klustersamarbete mellan företag och akademi i syfte att utveckla såväl innovationer och affärer, vilket kommer att skapa konkurrenskraft internationellt och nya affärer för en större bredd av svenska företag.
Energimyndigheten har beviljat Swerea MEFOS 4,7 miljoner till projektet Re-LiOn för återvinning av litiumjonbatterier. Målet är att visa att batterierna kan återvinnas i ett cirkulärt system för att minska miljöbelastningen och minska uttaget av jungfruliga råvaror.
Dagens tillverkning av litiumjonbatterier baseras till övervägande del på jungfruliga råvaror vilket kräver stora energiinsatser o
Hugo Carlsson Stiftelse har beviljat 1 100 000 kr till utveckling av ny teknik för att förädla metaller från malmer och restprodukter genom smältelektrolys. Målet med projektet är att undersöka två lovande metoder som båda är testade i labbmiljö men ännu inte bevisats i större skala. Metoderna provas i Swerea MEFOS befintliga smältelektrolysceller i skala en till tio liter.
Annika Strondl har tilldelats 2016 års Lagneborgspris, om 30 000 kr, för att hon på ett förnämligt sätt tagit ansvar för att bygga en nationell plattform för samarbete inom additiv tillverkning, kallad ”Swedish Arena for Additive Manufacturing of Metals” med intressenter från pulverindustri, 3D-printertillverkare, verkstadsindustri, akademi, Jernkontoret och institut.
Hugo Carlsson Stiftelse har beviljat Swerea MEFOS 500 000 kr till utveckling av ny teknik för att mäta, visualisera och bevaka rörelser i riktverk. Ökad kännedom om riktverkets rörelser gör bland annat att inställningarna kan förbättras så att materialet därmed bli planare.
Testbädden Sensorer och sortering för innovativ återvinning får 5,5 Mkr av Vinnovas nya satsning Testbäddar för miljöteknik. "Satsning gör det möjligt för svenska bolag att snabbare få tillgång till nya tekniska innovationer inom återvinning. Det är ett nytt samarbete mellan optik- och teknikbolag, samt återvinnare och producenter.", berättar Tania Irebo Schwartz, projektledare och koordinator.
Horizon 2020 har beviljat 110 miljoner kronor till projektet FReSMe, ”From residual steel gases to methanol”. Målet är att ta fram en metod för att producera metanol för fartygsdrift av överskottsgaser från ståltillverkning. Försöken kommer att genomföras på Swerea MEFOS, där en nybyggd 600 m lång gasledning från SSAB:s masugn till Swerea MEFOS är en viktig förutsättning för genomförandet.
Just nu pågår försök med nya typer av koks i LKAB:s experimentmasugn i Luleå. Det är inom forskningsprojektet Flexcoke, som drivs av Swerea MEFOS, som alternativ koks utvecklats och nu testas i pilotskala. Genom att skapa ny kunskap om sambandet mellan råvarorna i kolblandningen, koksningsegenskaper och koksens uppträdande i masugnen vill man kunna tillverka koks med optimal kvalitet för masugn.
Den 16 september disputerade Mania Kazemi på KTH, avdelningen för Materialvetenskap. Hon försvarade då sin avhandling ”Fundamental studies related to gaseous reduction of iron oxide”. I arbetet, som har finansierats av LKAB, har Mania tagit fram en reduktionsmodell baserat på resultaten från de experimentella studierna.
Rätt val av bergbult kan vara avgörande för säkerheten i en gruva. I ett projekt som drivs av Swerea MEFOS utvecklas därför en ny testmetod för generisk test av bergförstärkningsbultar. Ett viktigt mål för projektet är att etablera en testmetod för att utvärdera alla existerande typer/modeller av bergförstärkningsbultar och därmed möjliggöra jämförelse av bultar i olika kategorier.
Sverige ligger i framkant när det gäller teknik för tunga drivlinor. För att säkra den positionen startas nu ett nytt forskningscentrum i samverkan mellan RISE, KTH, och Fraunhofer med syfte att ta fram ny teknik och spetskompetens.
