Gå direkt till innehåll
Samlade i Swerims försökshall under försök med att optimera Lindes OXYFINES-teknik. Från vänster Katarina Lundkvist, Swerim, Fredrik Nyman, Linde och Daniel Söderström från SSAB Europe. Foto: André Pettersson, Sveriges Radio.
Samlade i Swerims försökshall under försök med att optimera Lindes OXYFINES-teknik. Från vänster Katarina Lundkvist, Swerim, Fredrik Nyman, Linde och Daniel Söderström från SSAB Europe. Foto: André Pettersson, Sveriges Radio.

Pressmeddelande -

Högre värde och kvalitet på masugnsslam med Lindes OXYFINES-teknik

Minskat avfall och optimerat nyttiggörande av restmaterial innebär positiva ekonomiska och miljömässiga effekter i linje med agendor såsom FN:s mål för hållbar utveckling och konceptet cirkulär ekonomi. Stålindustrin arbetar ständigt med att öka nyttiggörandet av restmaterial, men vissa restmaterial som till exempel masugnsslam trots dess höga järn- och kolinnehåll har hitintills inte tagits tillvara fullt ut.

I forskningsprojektet Optifines har vi byggt en försöksanläggning och lyckade pilotförsök har utförts med Lindes OXYFINES-teknik. Målet har varit att utveckla och demonstrera ett koncept för ett 100 procentigt användande av masugnsslam. I detta har ingått att verifiera och optimera OXYFINES-tekniken för att kunna separera zink från masugnsslammet till en, hos stålverket, internt återvinningsbar zinkfri produkt samt ett zinkrikt stoft lämpligt som råvara i extern zinkframställning.

‒ Projekt har på ett framgångsrikt sätt visat hur man genom nya tekniska lösningar kan skapa högre kvalitet och värde på restmaterial och därmed bidra till ökad nyttiggörandegrad och förbättrad resurseffektivitet, berättar Katarina Lundkvist, forskare vid metallforskningsinstitutet Swerim och projektledare för Optifines-projektet.

Resultaten från projektet visar att OXYFINES-tekniken är mycket stabil, lättkontrollerad och flexibel för olika fukthalter. En zinkseparering på upp till 97 procent demonstrerades i de utförda pilotförsöken vari en raffinerad, praktiskt taget zinkfri och järnrik sinterprodukt och ett torrt zinkinnehållande stoft producerades.

Den önskvärda zinkkoncentrationen i genererat stoft uppnåddes dock inte vid de genomförda pilotförsöken men förväntas uppnås via processåtgärder. Vidare utvärderades i projektet ett hypotetiskt OXYFINES-koncept i full skala för att indikera effekter av en implementering i stålproduktionen med avseende på processeffektivitet, ekonomi, energi och CO2-emissioner. Resultaten visar att OXYFINES-konceptet har positiva hållbarhetseffekter främst genom förbättrad materialeffektivitet och genom minskat avfall. Användningen av genererade OXYFINES-produkter innebär också minskat behov av jungfruliga råvaror. En industriell implementering kommer att bidra till en hållbar energi- och materialförsörjning genom att OXYFINES-konceptet utvecklas så att tekniken på ett optimalt sätt förädlar och nyttiggör värdefulla komponenter i restmaterial.

Fakta
Det tvååriga projektet har haft en budget på drygt 15 miljoner kronor. Swerim har varit projektledare för projektet och industripartners har varit Linde Gas, SSAB Europe och SSAB Merox i Luleå samt Boliden Mineral. Finansiering har skett med medel från Energimyndighetens program RE:Source.

Kontaktpersone

  • Chuan Wang, 070-634 85 55, chuan.wang@swerim.se, gruppchef Återvinning och miljö, Swerim
  • Carina Aspenberg, carina.aspenberg@linde.com, extern kommunikationschef Linde Europe North
  • Karin Edfast, karin.edfast@ssab.com, kommunikationschef, SSAB Europe Luleå

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Regioner


Metallforskningsinstitutet Swerim bedriver industrinära forskning och utveckling kring metaller och deras väg från råmaterial till färdig produkt. Vi vill stärka industrins konkurrenskraft genom ökad produktkvalitet, högre resurseffektivitet och mer hållbara tillverkningsprocesser. Vår vision är en fossilfri och cirkulär industri. Institutet har 190 medarbetare på två orter i Sverige – Luleå och Stockholm.

Kontakter

Margaretha Sönnergaard

Margaretha Sönnergaard

Presskontakt Swerim Marknadskommunikation och press