Längre liv till fler broar för samma mängd pengar. Det är en summering av möjligheterna som öppnar sig efter framgångsrika försök med att använda HFMI som lokal svetsbehandlingsmetod vid brorenoveringar. Behov av att hitta kostnadseffektiva metoder för att förlänga livslängden är stor då 50 till 60 procent av alla broar i västvärlden närmar sig slutet på sin tekniska livslängd.
Forskningsprojektet FReSMe har skapat ett genombrott i den cirkulära industritekniken genom att utvinna ett ton metanol per dag ur masugnsgas. Försöken har utförts på metallforskningsinstitutet Swerim i Luleå.
Under veckan har Tillväxtverket beslutat att genom EU-medel finansiera projektet SVIFFT, för att lyfta flyg- och rymdindustri i Sverige. Satsningen ska utveckla ett nationellt klustersamarbete mellan företag och akademi i syfte att utveckla såväl innovationer och affärer, vilket kommer att skapa konkurrenskraft internationellt och nya affärer för en större bredd av svenska företag.
Annika Talus, forskare vid Swerea KIMAB, har tilldelats Einar Mattsonpriset 2013, om 30 000 kr den 16 december 2013.
Swerea KIMAB och Trafikverket har samarbetat under många år. I senaste projektet har korrosionsfrågor på en ny typ av vägräcken kartlagts. Bakgrunden till arbetet sträcker sig 15 år tillbaka, då många räcken rostade sönder – snabbt och oväntat.
Korrosionskador, eller det man dagligen kallar rost, orsakar mycket stora skador årligen i Sverige och globalt. Internationella undersökningar har uppskattat dessa till 3 procent av den global BNP vilket för Sverige skulle motsvara ca 100 miljarder kronor. Tillsammans med våra kunder har vi långtidsexponeringar av olika material och -kombinationer på utvalda lastbilar i olika delar av världen.
– Den första större kommersiella tillämpningen för tekniken kommer nu att inriktas mot kulturarv, berättar Dominique Thierry vidare men vi ser flera framtida tillämpningar som exempelvis korrosion i vägmiljöer. Till exempel har Renault utrustat bilar med ett stort antal sensorer för att mäta hur korrosiviteten varierar i olika delar av bilens inre och yttre miljö vid körning på testbanor.
Forskare utvecklar nya kompositmaterial som kan komma att revolutionera fordonsdesign och tillverkning. Delar av fordonskarossen kan mycket väl bli en del av batteriet enligt forskarna i ett nytt €3.4 millionersprojekt som startades upp i februari.
Vikteffektiva lättmetallstrukturer (VILMER) är ett 3 årigt FoU-projekt en budget på 26 Mkr. Projektet har haft som mål att få till minst 40 procent viktbesparing i fordonskomponenter. Resultatet är ännu bättre.
KIMAB och IVF har 2002–2006 gemensamt drivit ett industriprojekt som går ut på att testa pulverlack och pulverbeläggningar i tuffa korrosiva vägmiljöer. Vägmiljöernas höga korrosivitet har uppmärksammats och dessa har undersökts i ett tidigare projekt av dåvarande Korrosionsinstitutet.