Lagneborgpriset 2024
Julia Fogelström, Oscar Hessling, Johan Martinsson och Amanda Vickerfält tilldelas Lagneborgpriset 2024 för deras framstående insatser inom verksamheten för uppbyggnaden av Metallurgisk labs på Swerim.
Julia Fogelström, Oscar Hessling, Johan Martinsson och Amanda Vickerfält tilldelas Lagneborgpriset 2024 för deras framstående insatser inom verksamheten för uppbyggnaden av Metallurgisk labs på Swerim.
I takt med att stålindustrin söker innovativa sätt att minska koldioxidutsläppen, har Kanthal och Swerim samarbetat inom ELROS-projektet för att ta sig an utmaningen att elektrifiera omvärmningsprocesser för stål. Genom att kombinera induktionsvärme och elektrisk motståndsvärme uppnådde projektet de höga temperaturer som krävs för ståltillverkning, samtidigt som koldioxidutsläppen minskade.
Målet med försöken i pilothallarna hos metallforskningsinstitutet Swerim är tydligt: Ur saltslagg från aluminiumtillverkning vid Stena Aluminium ska saltet återvinnas och återföras till aluminiumtillverkning. Utöver saltet ska även den försmälta renade slaggen komma till nytta. Siktet är inställt på att kunna använda den i stålindustrin.
För första gången har framgångsrika försök kunnat påvisa att biokol fungerar som reduktionsmedel vid tillverkning av ferrokrom (FeCr). Legeringen ferrokrom är en viktig del för tillverkning av rostfritt stål och specialstål, inte minst till komponenter nödvändiga för den gröna energiomställningen, till exempel till vindkraftverk.
Swerim har tillsammans med Volvo Powertrain, Envigas och Carbomax nått enastående framgång i uppdraget att minska utsläppen av växthusgaseri. – Projektet nådde en anmärkningsvärd milstolpe genom att ersätta upp till 35 procent av gjuterikoksen med biokolbriketter, vilket resulterade i avsevärda minskningar av fossila koldioxidutsläpp och energi från fossil koks, berättar Elsayed Mousa, Swerim
I Sverige förbrukas 8 500 ton av metallen molybden årligen, framför allt vid framställning av högpresterande, rostfritt stål och verktygsstål. I laboratoriemiljö på Swerim pågår just nu försök med att reducera molybdenoxid med vätgas. I industriell skala skulle det innebära stora miljövinster – och sannolikt även bli mer kostnadseffektivt.
The biggest research collaboration in Sweden to date between the academic world, institutions, and industry on advanced, fossil-free steel manufacture and production is now starting. This investment, in total 46 million SEK, is intended to accelerate the green transition and the Swedish steel industry’s target of zero carbon dioxide emissions. Collaboration between SSAB, Swerim & LTU.
Under fyra år har 19 forskare från tio länder tagit sig an att testa tekniska koncept som kan minska koldioxidutsläpp vid stålproduktion med 95 procent. Nu har projektet nått halvtid och projektledare Magnus Lundqvist vid Swerim menar att vissa moment till och med gått bättre än förväntat.
Forskningsprojektet FReSMe har skapat ett genombrott i den cirkulära industritekniken genom att utvinna ett ton metanol per dag ur masugnsgas. Försöken har utförts på metallforskningsinstitutet Swerim i Luleå.
Norrbottens landshövding Björn O. Nilsson, tillsammans med VD Pontus Sjöberg och regionråd Nils-Olof Lindfors, har invigt metallforskningsinstitutet Swerims nya vätgasanläggning i Luleå. Elektrolysören ger förutsättningar för forskning kring vätgas som energiform – och viktiga steg mot den fossilfria industrin.
Den 15 oktober kl 11.30 – 13.30 inviger metallforskningsinstitutet Swerim en ny vätgasanläggning i Luleå. Den nya elektrolysören för vätgas, med infrastruktur till forskningsinstitutets försökshallar, ger förutsättningar för banbrytande forskning kring vätgas – och viktiga steg mot den fossilfria industrin.
Swerea IVF har en nyckelroll i det nystartade projektet CIRCit som ska hjälpa den nordiska industrin att övergå till cirkulär ekonomi och bana väg för ett modernt hållbarhetstänkande. Målet med projektet är att den nordiska industrin ska etablera sig som föregångare på fältet och samtidigt stärka sin ställning på en starkt konkurrensutsatt internationell marknad.
Genom att använda biokol vid masugnsbaserad ståltillverkning skulle koldioxidutsläppen på kort sikt kunna minskas med upp till 30 procent. I ett nystartat forskningsprojekt som drivs av Swerea MEFOS ska metoderna vidareutvecklas och testas på SSAB.
8 nya projekt inom Swerea ska utreda allt ifrån återvinningsprocesser till användningsområden för det återvunna materialet. – Forskning på återvinning är inte bara önskvärt utan en nödvändighet för att möta framtidens klimatutmaningar och skapa ett hållbart samhälle, säger Mats Holmgren teknisk direktör på Swerea.
Ändlösa begär, rymdskeppsparadigm och effektivitetsjakt. Det är tre drivkrafter som beskrivs i Swereas nya rapport Framtidens material. Rapporten lanseras i Almedalen den 6 juli kl.8.30 tillsammans med Kairos Future och är ett resultat av svaren från 400 experter, företagsledare och futurister.
De mest användbara verktygen för att utvärdera och bedöma kemikalier i material, processer och produkter är identifierade. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har listat verktyget ChemicALL som Kemikaliegruppen vid Swerea tillhandahåller som högt rankat vid flera kriterier.
Tunnare gjutgods och aluminiumlegeringar som tål högre temperaturer. Det är målsättningen med två nya projekt som Swerea SWECAST nu driver. Och lyckas detta finns möjlighet att framöver tillverka lättare komponenter till flyg och fordon vilket kommer ge lägre bränsleförbrukning och minskade utsläpp av koldioxid.
Den sjätte utgåvan av Mall för miljöutredningar är nu tillgänglig för beställning. Med hjälp av denna kan du själv åstadkomma en miljöutredning av hög kvalitet på ett effektivt sätt.
Swerea IVF i Mölndal har investerat i en unik 3D-maskin – den första i Norden i sitt slag – för additiv tillverkning av keramiska komponenter med unik design och hög materialkvalitet.
Låt skogen ersätta bomullsfält för produktion av framtidens textil. Genom att satsa på cellulosabaserade textilmaterial kan flera olika samhällsutmaningar lösas. Den av Vinnova finansierade påverkansplattformen CelluTex är ett initiativ för att stimulera forskning, utveckling och innovation på EU-nivå inom området cellulosabaserad textil.