Tunnare gjutgods och aluminiumlegeringar som tål högre temperaturer. Det är målsättningen med två nya projekt som Swerea SWECAST nu driver. Och lyckas detta finns möjlighet att framöver tillverka lättare komponenter till flyg och fordon vilket kommer ge lägre bränsleförbrukning och minskade utsläpp av koldioxid.
Svenska Monteringspriset delas årligen ut till en person eller grupp av personer som bidragit till utvecklingen inom monteringsområdet. Det är nu dags att nominera 2015 års pristagare och alla är välkomna att föreslå pristagare – och man kan även söka själv.
Projektet ADDING ska pröva 3D-printning av pressgjutningsverktyg – något som beräknas ge både kortare ledtider och mer frihet vid formgivningen. – Om vi lyckas ta steget fullt ut till 3D-printning av verktyg så skapar det ett konkurrensförsprång för svenska pressgjuterier, säger Martin Risberg, avdelningschef på Swerea SWECAST.
Låt skogen ersätta bomullsfält för produktion av framtidens textil. Genom att satsa på cellulosabaserade textilmaterial kan flera olika samhällsutmaningar lösas. Den av Vinnova finansierade påverkansplattformen CelluTex är ett initiativ för att stimulera forskning, utveckling och innovation på EU-nivå inom området cellulosabaserad textil.
Vad behövs för att inspirera ungdomar att välja utbildningar och yrken som näringslivet behöver? I projektet Framtida yrkesval planeras samarbeten att utvecklas som ger företag, skolor och ungdomar nya möjligheter och nya perspektiv på framtidens ingenjörs- och industriarbete och syftar till att öka innovationsförmågan och konkurrenskraften i svensk industri.
Nu erbjuder den branschöverskridande lättviktsarenan LIGHTer den första möjligheten för företag, forskningsinstitut och akademi att söka finansiering för utveckling av lättviktskomponenter inom Sveriges tillverkningsindustri.
– Sverige är en liten nation globalt inom ståltillverkning vad gäller totala tonnage säger Staffan Söderberg, VD för forskningsinstitutet Swerea KIMAB. Laboratoriet i Kista kommer bli en så kallad nationell demonstrator där industrin i samverkan med institutets forskare kan utforska nya process- och legeringskoncept i liten skala innan man går vidare med dyrbara försök i pilot- och fullskala.
När Xstrata Nikkelverk i Norge skulle bygga en ståltank för att hantera koncentrerad saltsyra var de tvungna att gummera tankens insida. Företaget tog hjälp av Swerea KIMAB för att välja rätt gummering. Nu har tanken används sedan 2007 och förhoppningen är att den ska hålla i 20 år till.
KTH, Mälardalens högskola och Swerea har erhållit 80 miljoner kronor för att tillsammans bygga upp en världsledande forskning inom produktionsteknik.
Stiftelsen Silléns Innovationsfond har belönat docent Rikard Larker (vid Indexator AB Vindeln) med ett pris för det designade materialkonceptet LADI, ett utvecklat segjärn med fördubblad hållfasthet och lägre bearbetningskostnad.
Swerea SWECAST har tillsammans med Combi Wear Parts och Österby Gjuteri tagit fram en ny materialtyp bestående av flera material som kombineras genom ett processteg och på så sätt innehåller multifunktionella egenskaper.
Sverige har en liten institutsektor i ett internationellt perspektiv. Men inom svensk stålindustri gäller ett motsatt förhållande. Instituten är starka och har varit en starkt bidragande orsak till att svensk stålindustri är världsledande inom sina nischer. Inom Swerea KIMAB och Swerea MEFOS dra man nu igång ett antal nya forskningsprojekt som alla är kopplade till Stålforskningsprogrammet.
MEFOS och Swerea KIMAB har under 2008 etablerat en ny samarbetsform. Konceptet som går under namnet ProMet innebär att institutens gemensamma metallurgiska forskningsresurser kan erbjudas marknaden på ett enklare sätt.
EQS Centrum är ett samarbete mellan Swerea KIMAB, Swerea IVF och elektronikindustrin. Målet med centrumet är att utveckla arbetssätt, verktyg och kunskap för att deltagande företag ska uppnå en effektivare produktframtagning av elektronikhårdvara.
Vikteffektiva lättmetallstrukturer (VILMER) är ett 3 årigt FoU-projekt en budget på 26 Mkr. Projektet har haft som mål att få till minst 40 procent viktbesparing i fordonskomponenter. Resultatet är ännu bättre.
